Cry just a little
Var ett tag sedan men nu kände jag för att lyssna lite på jättemunnen Steven Tyler. Både jag och Vicky mår illa. Hon har spytt fyra gånger idag så här har torkats spya och hallmattan måste tvättas och själv har jag känt mig allt annat än pigg sedan imorse. Vicky har alltid haft en känslig mage men nu var det länge sedan den gjorde uppror för henne. Men hon löper så kroppen är kanske lite konstig och så skulle det inte förvåna mig om hon ätit nåt dumt när hon var ute. Själv är jag bara allmänt låg. Så vi ligger i soffan. Jag på min halva och Vicky i fotänden på Johans braförryggenkudde som hon alltid lägger sig på när platsen är ledig, hon tycker att han är ett riktigt ashole när han ber henne flytta på sig för att själv få plats. Johans rang i vår flock är inte så hög, han är för soft.
Vantrivs här. Inte här som i Karlskrona men här som i en liten lägenhet mitt inne i stan. Vi bor för centralt. Jag saknar skog, natur. Karlskrona stad är inte vacker på hösten, färglöst, kalt och hårt. Livslös och karg. Jag vill bort från staden men Johan är mer motsträvig och skulle önska att vi bodde mer centralt än så här. Vi kommer nog få ha en viljekamp om det där någon dag för nu börjar min botten snart vara nog. 4 år här, nog måste det vara dags att prova någonting annat då. I'm fucking bored as always, jag vill ha någonting nytt, göra någonting nytt.
Dessutom funkar inte irc för mig. Jävla wotnet.
Oh, Svarte Orm. Jag som skulle gå och lägga mig och läsa.