Paus

Muskot somnade in för ett tag sedan,nästan 2 ½ år gammal. Kvar finns hans bror Chili som jag nu tycker väldigt synd om, de var så tajta. Enda ur min kryddkull som fortfarande finns i livet.

I nuläget mår jag inte så bra och fter mycket velande och en hel del ångest lutar jag åt att inte ta någon kull på Tequila nu trots att jag så gärna skulle vilja ha små miniatyrer av henne, hon är så mjuk och ljuvlig. Jag vet inte om jag är förmögen till det engagemang som krävs men samtidigt tror jag att en liten kull bebbar skulle muntra upp mig, vem blir inte glad av råttbebisar liksom? Än har jag dock inte helt bestämt mig så jag ska fundera på saken ett par veckor till.

RSS 2.0